Ett litet snack med en "fotbolls" Huligan.

Har du också alltid undrat hur de som är ute och slåss tänker? varför måste man puckla på varandra titt som tätt för att lösa problem. För mig har detta alltid varit ett fråge tecken, då jag absolut inte förstår hur våld skulle kunna lösa en konflikt. Och jag har heller aldrig förstått hur våld sulle kunna vara ett bra sätt att försvara sig på, är det inte att vända på klacken och ta sig där ifrån och låta det försvar vi har ingripa istället för att gå in privat och spilla sitt eget blod, vad skattar vi då för?

Så jag passade på att ta upp ämnet lite närmre med en Anonym som haft en händelserik helg.
Här har vi en konversation mellan mig och en Anonym  "Fotbolls" Huligan.


Anonym:

en händelserik helg

haha

Emma:

va? beätta!


Anoym:

du kommer ändå inte tycka d e spec. intresant men men


jag o typ 10 polare drog till (?) förra fredagen


(Anonym) blev misshandlad av (Anonyma) så vi ringde (Andra Anonyma) till (?)stan o körde, sen drog vi på efter fest borta i (?) jag o fyra polare där blev d bråk o jag drog på däng av knogjärn o sparkar så jag sprack kinden o tandköttet (:


Emma:

Men shit... varför? tyvker inte du själv att det är lite onödigt? vad har detta med fotboll att göra? jag fattar inte... känns puckat...


men men.. jag kan väl inte dömma.

Anonym:

det har inte med fotboll att göra


Emma:

så varför slåss man då¨? varför kallar man sig fotbolls huliganer? varför går man på matcherna och slåss mot de andra lagets fan club?


Anonym:

andrenalin


Emma:

men det finns bättre sätt att få ut sitt adrenalin..

varför just slåss?


Anonym:

det finns det säkert¨

Emma:

ja men varför slåss du då?


Anonym:

vem säger att jag slåss ?


Emma:

gör du inte det?


Anonym:
det händer

Emma:

dåså.. varför?


Anonym:

för att jag är en sån som backarup polare om d behövs


Emma:

Men vad skulle hända om du inte var med? om du inte var där? skulle dina polare gå dit då? utan sin back up?


Anonym:

klart dom skulle


Emma:

varför?


Anonym:

det beror på vad som startade det hela


Emma:

Okej så beroende på vad som startade det hela så är våld ett bra sätt att avsluta det? och varför man använder just våld är för att man vill få utlopp av sitt adrenalin. har jag hajat rätt?


Anonym:

du får ta det som du vill, men om npn håller på att bråkar så är det klart att det kommer till våld.


spec ute på krogar o när man har druckti



Emma:

Visst våld sker det vet jag med. men att skapa organiserade gäng bråk utökar bara våldet. och alkohol har jätte stor inverkan, och just därför, ha tillräckligt med förnuft att inte bråka på fyllan.. men sen kan man inte säga vad andra ska göra utan alla får ju gå till sig själva och se vad är bäst för mig själv..


Anonym:

jo men om (Anonym) blir misshandlad av ett gäng på 10 pers+ o vi vet vart dom är


självklart drar vi dit o konfronterar dom


Emma:

Så polisanmäler man


Anonym:

alla är olika


Så för att samanfatta.
Menar den här anonyma källan att de bara slåss om någon annan börjat. och den anonyma slåss bara för att backa upp sina polare.

Så om jag skulle ta ett snack med de som den anonyme och vänner slog, tror ni dom ksulle säga att det startade bråket? eller skulle det också säga att det var den Anonyme och vänner som startade.

Vart börjar det någonstans? och varför har ingen "stake" nog att avsluta detta eländiga våld.
Snälla kan någon hjälpa mig förstå.
För hur mcyket jag än vrider och vänder så framstår våldet bara som ren idioti.


Något bör man kanske skriva...

Det har gått några månader sen sist nu. skriver inte så ofta längre. kanske borde jag börja göra det. är väldigt skönt att skriva av sig då och då.

Det är intressant att läsa andras bloggar faktiskt, det flesta skriver om vad de har gjort under dagen, vad dom stör sig på vilka dom inte tycker om, och jag är ärlig hit och jag står för allt jag skriver och jag är mycket bättre för att och du är en idiot därför att. och jag har handlat det här för jag är cool. och framför allt underkläder verkar det som tjejer tycker om att skriva när dom handlat. Jag har handlat en bh idag, so what? vem bryr sig om en brud på andra sidan stan eller sverige eller jorden har handlat en bh. ja de är nog många tejer/kvnnor som handlar bh lite här och var över våran jord idag.
Så varför skulle vi vara intresserade av din bh? det är inte direkt som att det rör oss? möjligen hade det kunnat röra oss om det var så att personen i fråga la ut en grymmt fin bild på sig själv i den nya bh:n och sa här får alla varsin kopia, skriv ut den och sätt upp på väggen hemma. men så är det ju inte. eller?

Ganska lustigt...

Så vad ska man då skriva i en blogg? det är ju faktiskt väldigt intressant att läsa om allas intriger och allas kommentarer på en text som är lite hatisk eller bitchig. Men det känns ju väldigt patetiskt måste jag erkänna.
Att sitta på varsin blogg och skriva skit om den andra.

-Emma, passa dig för vad du säger. Man borde inte kasta sten i glashus!
-jag vet, jag vet.. men vad ska man skriva om då?

Snälla hjälp mig! vad vill ni veta? vad är en intressant blogg? vad vill ni läsa om i min blogg. det är helt upp till er nu. och jag lär ju inte få något svar så det kasnke är lika bra att jag slutar blogga. jag har ju ändå inte skrivit på närmre 4 månader nu.

men med lite hjälp kanske jag kan komma igång, för det är ganska skönt att skriva av sig ibland.

Kärlek,
Emma


Tiden går fort och allt förändras...

Det är verkligen sant som dom säger, tiden går snabbare med åren.
Jag påstår absolut inte att jag är gammal och världsvan och har koll på allt.
Men bara det senaste året har gått så otroligt fort, bara dom senaste månaderna, dte känns som att det var igår jag kom hem från italien. det känns som att det var i förrgår det tog slut mellan mig och daniel.. men så är det inte. det var tre månader sen och ännu mera. okej tre månader är väl ingen lång tid, men tre månader är längre en ett dygn.
Vart tar tiden vägen?
nu är man i ett nytt kapitel i livet, och vad ska hända då, under den tiden?
det kan man inte avgöra utan man får se med tiden vart livet för en.. eller kan man avgöra det innan?
kan jag bestämma hur fort tiden ska gå och vad som ska hinnas med?
KAn man verkligen påverka allt som händer i sitt liv eller händer vissa saker för attd e ska hända? möter man männsikor för att man har något att lära av dom eller möter man människor för att slumpen såg till att de blev så? finns slumpen?

Jag har precis träffat en jätte gullig kille, genom min moster faktiskt. Jag vet inte om jag egentligen är redo för ett nytt föhållande, men tiden får visa mig vägen och det får bli som det blir. gör jag rätt så? eller borde jag ha allt för det klara innan jag kastar mig in i något nytt?
Ska man alltod vara redo för allting, hur kommer det sog då att jag träffar denna underbara människajust nu,när jag egentligen kanske inte är redo. Hur vet man när man är redo? det måste väl ändå tiden avgöra.. eller?

Något att tänka på..

Kärlek
Emma

Saga, min älskade lillasyster!

Saga, min älskade lillasyster!

Misti, Vila i frid. Du är saknad!

Misti, Vila i frid. Du är saknad!

Älskade familj!

I lördags hade vi möhippa för min Vackra underbara snälla kärleksfulla och fantastiska faster Ylva. Hon och hennes man Alex är så underbara och jag älskar er och önskar er all lycka i världen!

På möhippan träffade jag Angelica min kusin som jag vad jag kommer ihåg bara träffat 1 gång tidigare, eftersom hon bor i italien. Och jag är så glad att jag fick träffa henne och Ylvas alla kompisar det var en helt underbar dag och jag kom min familj närmre.

Senare på kvällen hade alla vänner och familjerna ordnat med överasknings fest för Alex och ylva och jag bara inser vilken älskvärd underbar och fantastik familj jag har, (i familjen räknas allla vänner också självklart in)

Nästa lördag ska Angelica gifta sig och på fredag blir det möhippa för henne. och jag är så glad över att hon gifter sig i sverige.

När hon kommer hem från sin "honneymoon" ska jag ta en sista minuten ner till florens och bara mysa med henne i 1 vecka, ska bli så mysigt, gud vad jag längtar!!!!!!

Det finns ingen som kan förstå kärleken jag känner för HELA min tjocka goa och kärleksfulla familj. Tack för att ni finns ni förgyller mitt liv(L)



Massor med kärlek
Emma

Svek, vad är det? vem bär ansvaret?

Vad är värre än att bli sviken?

Svek är det värsta du kan utsätta en annan människa för. att svika ett förtroende, att svika någon som behöver uppbackning, att utelämmna och svika någon du älskar.

Är det psykist och fysiskt möjligt att utsätta någon man älskar för svek? är det möjligt att såra någon man håller av så djupt och hårt som svek gör?

Kan en person som sviker en anann göra detta utan att själv ha insikt om att den gör så?

Kan en person som älskar en annan utsätta den andre för svek?
 
OM man kan svika utan att själv ha insikt om det, bör man även kunna svika någon man älskar.

Men räknas det då som svek?

Kan ett svek bara bli ett svek om båda parter vet om att det är ett svek.
Jag har kännt mig sviken, men personen jag kände svek mig förstod inte alls vad jag menade och tyckte inte alls att denna gjort fel.

Kan man klandra denne för det?

Hur ska man kunna få ett svek ogjort om man inte vet/visste/tyckte att man svek.

Kan ett svke bara vara ett svek om det hade gått att förhindra, och för att det ska kunna förhindras innan det händr måste personen som sviker veta om att det den kommer göra är ett svek.

Och om personen inte vet om det, kan man väl nte kalla det för svek, eftersom personen inte visste attd en svek, skule de inte gå att förhindra och vad är då felet?

är det fel bara för att en människa känner sig sviken?

För att jag känner mig sviken, har den andre verkligen gjort fel, om en inte tycker eller visste att den svek?

eller är det bara känslan i mig. är det bara jag som bär ansvaret?



Eller hur är det egentligen?


Love
Emma


Första inlägget

ja, vad ska jag skriva..
jag skulle kunna skriva om vänskap för det är något jag har funderat över just idag.

Vad är vänskap egentligen? är vänskap något kan kan ha hur mycket som helst av och på vilka vilkor som helst? eller finns det vissa krav på hur en vänskap bör se ut?

Idag fyller en föredetta jätte nära vän till mig 18 år, (Grattis Emelie älskling, du kommer alltid ha en stor plats i mitt hjärta!) Men jag visste inte ens hur hon skulle fira sin stora dag, kan man verkligen kalla oss vänner? eller är hon en ytlig bekant, trots att vi delat så mycket när vi var yngre.
Och jag ljuger inte när jag säger att jag älskar henne för det gör jag. Och kommer nog alltid känna att hon är min vän.

Men kan en vänskap basera sig på att man känner sorg och lider med en annan, utan någon egentlig gemenskap?
Idag sa jag upp "vänskapen" med en annan person, kan man göra så?
och kan jag verkligen säga att vi någonsin varit vänner? det skulle kännas tråkigt om vi inte varit det, för visst har vi haft fina stunder. Men var det verkligen så att vi tyckte lika mycket om varandra?
Jag vet att jag betydde/betyder mycket för den här personen, men själv kände jag inte på samma sätt. Självklart hade personen underbara sidor som är overdeliga, men jag kände press och kände mig ner tryckt i dennes sällskap, samtidigt som jag inte kände någon gemenskap, förutom att jag kände mig som dennes morsa.
Jag kände mig ledsen och nästan tvungen att umgås med ersonen, för alla andra svek denne. jag ville inte svika. men då frågade jag mig själv, vilket är det största svejet? att låtsas vara "vän" eller att stå upp för mig själv, och då aknske den andra kan förstå och  lära nsig något nytt.
jag  bestämde mig för det andra alternativet. Och hoppas därför att5 personen kan ransaka sig själv sina beteenden och se att jag inte gjorde  det för att svika utan av medmänsklig kärlek i hopp om att personen kan utveklas och mogna i sig själv.

Så vad är vänskap?
Sandra Nordqvist är min Bästa vän. Vi har kännt varandra i 11 år, och vi pratas inte så ofta vid men när vi gö5r det så har vi allt möjligt att prata om, och när vi väl träffas ja då har hur kul som helst!! inga krav, ingen press endast ren kärlek och vänskap.

Min mamma är min vän, hon finns alltid där om jag behöver prata, om allt från att jag känner mig deppig för at jag är snorig till att en kompis hund har dött. en varm, trygg och kärleksfull famn att landa i. både i sorg och i lycka.



Kärlek, från Emma


Om

Min profilbild

Emma

RSS 2.0